Den 18 november blev Chelsea 1 år. Hjälp vad tiden går FORT! Vart tog min lilla ulltuss vägen? Nu är fröken 53,5 cm och väger 21, 2 kg. Tycker att det känns konstigt att hon är så "stor" för hon ser inte alls lika stor ut som sin mamma Deedee, som är bara 0,5 cm högre och väger 1 kg mer?! :S Märkligt...
Så vem är Chelsea då? Hon är en orädd, sprallig och arbetsvillig fröken. Älskar MAT MAT MAT på både gott och ont. :/ Är väldigt lik sin mamma Deedee i personligheten - världens mysis. Hon verkligen ÄLSKAR att gosa med alla; barn, kvinnor och män. :) Hon sitter gärna i knä, lägger sig sked, kramar, pussas, borrar in huvudet ifamnen m.m. Så söt så. Nackdelen med att hon älskar allt och alla är att hon inte kan hälsa behärskat och fint. Tänk er en känguru med ADHD - så hälsar Chelsea. :( Vilket har resulterat i att hon har lyckas fälla kompisar och mig som käglor... nockat samtliga både på det ena och andra stället. Så att hälsa fint står som prio ett på träningslistan. :)
Att ha en Aussie är både underbart, frustrerande och överraskande. När jag köpte Chelsea trodde jag att hon skulle vara ganska lik en border collie. Carina (uppfödaren) varnade mig "En Aussie är inte alls lik en BC. Du kommer att märka det". Och efter 10 månader tillsammans med Chelsea- ja, du har rätt Carina. Det som är lika mellan en BC och Aussie är arbetsviljan, lättlärdheten och vakenheten. Det som skiljer (ialla fall mellan Chelsea och Lesley) är att Chelsea är hundra gånger tuffare än Lesley. När man höjer rösten till Lesley faller hon i hop som ett korthus. När man höjer rösten till Chelsea tittar hon lite frågande för att sen fortsätta med buset. Med Chelsea får man med andra ord inte pjoska. Den mjuka metoden fungerar inte riktigt när det gäller absoluta förbud (såsom att sno mat, rusa fram till hundar och människor osv.). Jag har faktiskt fått ryta i och ta tag i henne flera gånger, varav hon ruskar på sig och fortsätter. :/ Så mitt vapen att bryta beteendet har blivit vattensprutan. Den har hon minsannn respekt för, även om jag föredrar att jobba "mjukt". Men som sagt ibland så måste man hitta metoder som funkar för att bryta ett dåligt beteende. Med Lesley räcker ett nej och med Chelsea krävs vattensprutan.
En annan sak som jag har märkt är vaktinstinkten. Chelsea har en tydlig rasprägling av vakt och uppmärksammar varje konstigt ljud med skall eller morrning. Just hennes vaktinstinkt måste vi jobba mer på, eftersom hon skäller lite för mycket. Annars är Chelsea en underbar tik som ger massor av kärlek och trots sin busighet. :) Visst har vi massor att jobba på, men tror att Chelsea kommer att bli en väldigt trevlig Aussie när mognaden och alla bitar har fallit på plats. Tack Carina för att jag fick köpa henne. <3
